Alla inlägg under augusti 2014

Av sandra johansson - 31 augusti 2014 18:23

Landat i soffan efter en skön sväng på gymet o en dusch :) Nu blir d stenhårt me spark i rumpan för att äntligen kunna komma igång efter alla sjukdomar o skit hit o dit.Man känner sig så underbart stolt över att komma igång me gymet,slutat röka o klarat mig igenom all skit som varit d sista.Så nu hoppas vi att d inte blir en massa skit o sånt igen nu för då kommer ja bryta ihop.Men som d e nu håller sig i bakgrunden hela tiden men sen kommer panikångesten då o då.Men ja försöker kämpa på ändå men vissa gånger blir d för mycket o då e man nere på botten.Tack o lov att man har alla underbara människor runt mig<3 Ne nu blir d soffmys me älsklingen resten av kvällen me älsklingen :) Så tjolla hopp på er o ha d bäst :)

 

 

 

Efter ett härligt pass på gymet :)

Av sandra johansson - 31 augusti 2014 09:37

Hej hopp :) Tillbaka åter IGEN ;) Så ännu en gång säger ja I'M BACK ;)

 

Ja sen senast ja skrev har d hänt SÅ mycke att ja inte vet vart ja ska börja.Så vi kör på d viktigaste :) Ja har fortfarande min underbara Jonas vid min sida o d gör mig såå lycklig :) Två o ett halvt år ca har gått nu o vi har flyttat till min hemstad Töreboda :) Min älskling förstod hur mycke ja saknade mitt hem o följde me mig.Vi e förlovade sen nyårsafton/nyårsdagen 2013 :) Vi gjorde d me vänner o familj runt oss.Exakt när kl slog tolv satte Jonas min ring på mitt finger o ja va den lyckligaste tjejen i världen :) Sen dess har mycke hänt men ja har alltid haft Jonas vid min sida.Just nu håller vi på att planera vårat bröllop som e planerat till midsommardagen 2015 :D Då blir ja fru sandra Svantesson.Längtar nåt enormt att få dela mitt liv me min älskling :) Vi hoppas o planerar även barn inom ca två år så d e mycke underbart på g :) Lyckligast i världen :)

Trotts allt d har mitt mående som vanligt gått upp o ner o ja har gått hemma i ett år nu o försökt få ordning på allt både fysiskt o psykiskt.D värsta har varit psykiskt för äntligen hittade vi nåt som hjälpte me smärtan i ryggen.Sen för ca tre veckor sen hände d något.Ja hade gått o hostat o kännt mig lite hängig ca en vecka men ja e ju envis som synden så trodde d skulle gå över.Men va fel ja hade.En kväll kände ja mig så trött så ja gick o la mig vid ca halv åtta efter att ha tagit några lugnande för ångesten o sömntablett för att säkert få sova.Tack o lov va min pappa här för att sova över.Jonas gick o la sig men vaknade av att pappa stog i rummet.Han hade ringt ambulans.Ja andades knappt o enligt Jonas hade ja hostat upp extremt mycke slem o han tog in mig i duschen för att tvätta av mig.Han hann precis få på mig underkläder innan ambulansen kom.Ja minns ingenting av d här.Ja va helt okontaktbar.Syrgas sattes in direkt o ja blev satt som prio ett.Efter allt detta o va dom gjorde me mig när ja kom in till sjukhuset e helt borta.Jonas säger att d va ett helt team som sprang runt mig o gjorde allt möjligt.Återigen minns ja inget av d.Mitt första minne e att ja vaknade på intensiven ett dygn senare.Bredvid mig satt Jonas o pappa.Ja hade slangar o nålar överallt.Tom i foten o halsen.Va grymt läskigt att vakna me alla sladdar o slangar o en stor syresgrej över ansiktet.När ja äntligen vaknade till lite mer fick ja bort lite slangar mm o envis som ja e som sagt skulle ja upp o röra mig mm.När ja äntligen fick träffa läkaren fick ja veta att ja hade en extrem lunginflamation.Ja hade även fått morfin/lugnandeförgiftning.Lunginflamationen tillsammans me mitt morfin mm gjorde att ja nästan försvann.Dom fick ge mig motgift mm.Allt detta va ju självklart oavsiktligt men tillsammans me lunginflamationen blev d för mycke för kroppen.Ja va inlagd i fem dagar.Allt morfin togs självklart bort o kommer att va borta.Känns på ett sätt skönt men att smärtan i ryggen e tillbaka känns självklart hemskt :/  D har tagit extremt lång tid att återhämta sig både fysiskt o psykiskt efter allt som hänt men nu börjar d äntligen lugna ner sig.E så himla tacksam för allt stöd ja fått av alla mina älskade.Så nu har ja berättat va som egentligen hände i samband me lunginflamationen.Kanske d får folk runt mig att förstå hur jobbigt d varit o varför.Nu har lite bakgrundshistoria berättats o nu siktar vi framåt o lägger allt annat bakom oss :) Nu ska ja ta en kaffe o fortsätta denna underbara söndag :) Så tjolla hopp på er :)

Presentation


Mina ögon kan glittra.Mina läppar kan le.Men sorgen i mitt hjärta kan ingen se.

Fråga mig

3 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
       
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
31
<<< Augusti 2014 >>>

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Kategorier

Arkiv

RSS

Besöksstatistik


Ovido - Quiz & Flashcards