ja då va man på kss igen.klippkort o eget privat rum här snart typ:-P efter att ha kämpat o försökt hålla ut me smärtan så klarade ja d helt enkelt inte mer igår.när man har så ont att varje steg känns som ett knivhugg i ryggen e d kanske dags att faktiskt erkänna att man inte e superkvinnan o be om hjälp.min älskade underbara jonas o världens bästa jesper körde in mig o höll ig sällskap alla dom där timmarna som d tog inne på akuten.o dom höll humöret uppe på mig trotts smärtan:-) blev ju kvar för smärtlindring(vilket inte funkat alls för dom har ju typ inte hjälpt nåt) o för att få träffa reumatolog o sjukgymnast.träffat sjukgymnasten idag o imorn ska dom prata me läkarn så får vi se va dom säger o bestämmer.förhoppningsvis hittar dom nåt bra svar på allt som kan hjälpa mig.uttråkad till max blir man ju på d här stället men har ju mobilen som tur e o så en bok att läsa.saknar min älskling nåt enormt.han började jobbet idag igen efter semestern så nu börjar d jobbiga me att bara träffas på helgerna:-( men d e ju bättre än inget:-) älskar honom nåt så enormt o han har varit ett så stort stöd igenom allt.ja har verkligen tur som har honom<3 ja släpper dig aldrig älskling.älskar dig mer än livet<3

tjollahopp på er o ha en bra kväll allihop:-)